Guld

Gold

Används i olika halter, karat, där 24 karat är rent guld. Legeras med koppar eller silver, beroende på vilken hårdhet och färg man eftersträvar.

21.6 karat (900/1000) är vanligast i nordiska guldmynt

Dukaten präglades i 23.4 karats (976/1000) guld mellan 1654 och 1868.

Guldmedaljer präglas vanligen i 23 karat (958/1000) T.ex. är guldmedaljerna med Bernadotte-regenternas mynttyper präglad i denna halt.

Translation to come...

Elektron, elektrum

Elektron, elektrum

Naturligt förekommande legering mellan guld och silver. De första mynten var av denna legering, vanligen bestående av mer än 20% silver.

Silver

Silver

999+/1000 kallas finsilver.

Sterlingsilver

Sterling silver

925/1000 silver kallas för Sterlingsilver och dagens jubileumsmynt i silver myntas i denna halt.

925/1000 silver

Verksilver

Senast ett mynt präglades i 830/1000 verksilver var 10-kronan 1972.

Tidigare var detta lägsta halten som fick kallas silver. Från den 1 januari 2000 får även 800/1000 kallas silver.

Efter 1830 och fram till 1873 präglades alla riksdaler och silver-ören i 750/1000.

Andra silverhalter

Other Silver contents

Jubileumsfemman från 1935 präglades i 900/1000 silver.

Andra vanligt förekommande silverhalter är

2- och 1-kronor präglades i 800/1000 mellan 1875/76 och 1940/42. Därefter i 400/1000 till 1966/68, se under Billon nedan.

Billon

Billon

Silver- och kopparlegering med mindre än 50% silver. 2- och 1-kronan mellan 1942 och 1966/68 hamnar här tillsammans med 50-och 25-öringen 1943-1961 och 10-öringen 1880-1962.

Även jubileums-femmorna 1952, 1959, 1962 och 1966 och de reguljära femmorna 1954, 1955 och 1971 präglades med 400/1000 silver med 50% koppar, 5% zink och 5% nickel.

Koppar

Copper

100% koppar (eller snarare så rent som tidens metoder tillät) användes i kopparmynten mellan 1624 och 1855.

Den kopparliknande 50-öringen från 1992 och framåt består av 97% koppar, 2,5% zink och 0,5% tenn.

Brons

Bronze

Brons är en legering av koppar och tenn, i olika blandningar beroende på vilka egenskaper man vill ha.

Svenska bronsmynt, myntade mellan 1856 och 1971, består av 95% koppar, 4% tenn och 1% zink. Den mindre 5-öringen 1972 myntades i samma legering, dock ändrades legeringen från och med 1981 och till sista året 1984 till 95% koppar och 5% zink (vilket väl gör den till ett mässingsmynt!).

Brons är också en vanlig legering att slå medaljer i.

Mässing

Brass

Mässing är koppar och zink i olika procentuella blandningar, beroende på vilka egenskaper man är ute efter.

Har ej används som myntmetall (se dock om den sista 5-öringen ovan), men då och då använd för att slå medaljer.

kopparnickel

Copper nickel

Legeringen 75% koppar och 25% nickel har använts i de svenska öresmynten under några år under 1920- och 1940-talen, samt från 1962 till den sista 50-öringen 1991.

De svenska kron-mynten präglades i kopparnickel från 1968. Enkronan präglades både i silver (40%) och i kopparnickel 1968. Då man lägger dessa två bredvid varandra ser man tydligt skillnaden, med silvrets varma, svagt gulaktiga färg och kopparnicklets mer blågråa, kalla utseende.

En-kronan präglas idag i en homogen kopparnickel-legering, men präglades 1968-1981 med en plätering runt en kopparkärna. Detta kan ses på kanten där kopparkärnan ses som en svag, brun rand.

Järn

Iron

Under 1:a och 2:a världskriget myntades de lägre svenska öresvalörerna i 100% järn.

Nordic gold (aluminiumbrons)

Nordic gold

Den senaste legeringen, använd i tio-kronan sedan 1991. Den är också använd i de guldfärgade Euro-mynten och i 50-kronan till Astrid Lindgrens minne.

Legeringen består av 89% koppar, 5% aluminium, 5% zink och 1% tenn.