Det talade och skrivna språket är en mycket väsentlig del då vi kommunicerar med varandra. Genom århundradena har de mynt som vi använt kryddat och influerat vårt dagliga språk, framför allt i gemene mans språk och då företrädesvis med de mindre valörar som var tillgängliga för större delen av befolkningen.

Nedan följer några termer som har använts eller fortfarande används i dagligt språkbruk i svenska språket.

Not sure if this can be translated, probably it doesn't have a meaning to a non-Swedish speaking person?

Pengar

Den vikinga och medeltida penningen blir i pluralis "penningar" som forkortats till "pengar".

Slant

Idag används slant synonymt med pengar. På 1700-talet var ordet den folkliga benämningen på 1 öre SM och senare 1/4 skilling. 2 öre SM kallades för dubbel slant.

Inte ett korvöre, vartenda korvöre

Inte ett öre, inte ett "kopparöre", vartenda öre. Ett uttryck för det minsta och att inte ha några pengar..

Tolvskilling

Med tolvskilling menas 12 skilling i riksgäldsräkning vilket var samma sak som 8 skilling banko = 1/16 Riksdaler specie (präglat mynt) som 1855 blev detsamma som 25 öre. 25 öringen kallades under en period i slutet av 1800-talet för 12 skilling. Axel "Döderhultarn" Petersson fick runt 1890 smeknamnet "tolvskillingen" därför att han sålde sina trästatyetter för 25 öre.

Behöva vända på slantarna

Att vara fattig, utan pengar, så att man måste fundera på hur man använder det lilla man har.

Inte ett vitten

eller Witten. På 1700-talet menade men 1 öre SM i silver och efter 1776 dess motsvarighet 1/4 skilling och senare 1/2 öre. Betydelsen tolkas som "inte ens värd det minst värda myntet".

Betala i klingande mynt

Att betala med guld eller silver, där metallen är värt själva beloppet. Motsatsen skulle vara att betala t.ex. i sedlar.

Betala med samma mynt

Uttrycket betyder idag att ge igen, att hämnas. Ursprungligen åsyftades dock att man var ålagd i lag att betala eller växla någons pengar med samma valör eller metall som denne använt.

Det ger jag inte en spänn för!

Annat utttryck för pengar, "Vad kostade det? 30 spänn!" Enligt Svenska akademins ordbok är slangordet en ombildning av Specie (präglat mynt).

Sätta sin prägel på

Påverka i sin egen riktning. De psykologiska termerna prägel och prägling har väl egentligen inte något att göra med att prägla mynt att göra?)

Riksdaler

Fortfarande används ibland den gamla valören riksdaler som synonym till kronor, "Var det bra så? Det blir 40 riksdalrar".

Slå mynt av...

Betyder att utnyttja situationen, att göra något ut av något.

Vända på en 5-öring

Att vända snabbt, både vad gäller fysiskt, t.ex. med en bil, eller mentalt, att t.ex. ändra åsikt om något.

Fullödigt

Något fullkomligt, som ej kan bli bättre. Syftar på den medeltida räkningen av finhalten silver, i 16-delar. T.ex. kallades 75% silver för 12-lödigt (0.75 = 3/4 = 12/16). Fullödigt är då samma sak som 16-lödigt (16/16).

Spottstyver

Under 1700-talet var en styver det folkliga namnet på 1 öre i silver. Detta gav 5- och 10-öringarna (som cirkulerade som 6 resp. 12 öre!) namnen 6- och 12-styver. Begreppet 'spottstyver' används fortfarande på något som är extremt billigt.

Skrot och korn

Uttrycket syftar på guld- eller silvermyntens finhalt, kornet var ädelmetallen, skrotet resten, vanligtvis koppar. Fortfarande 1932 användes uttrycket i riksdagsdebatten i just denna betydelse. Från 1700-talet används även uttrycket som beskrivning av en persons karaktärsdrag, "en präst av äkta skrot och korn", i en positiv bemärkelse. Idag kanske uttrycket är vanligast med en mer negativ klang, "han är precis av samma skrot och korn som de andra".

Det är en annan femma

Betyder "det var en annan sak, något helt annat, det förändrar saken".

Frågan är om det egentligen syftar på en numismatisk term: "Det var en annan femma" – sa' bonden skref en sjua. (från Holmström 1876, SAOB)

Medaljens baksida

Den andra, ofördelaktiga sidan av saken i fråga.

Kova

Ordet har sitt ursprung i finskan och betyder 'hård'.

Det finska "Kolme Kowaa Riikin Daleria", dvs. tre riksdaler specie, förekom som valör på vissa svenska sedlar från 1777 och framöver under några decennier.

Kosing

Ordet är ett slanguttryck för pengar, och kommer ursprungligen från knoparmojet, skorstensfejarnas hemliga språk.

Kan möjligen vara bildat av kova.

Kommer du på fler uttryck som jag inte tagit upp ovan? Finns det intressanta varianter? E-posta mig gärna!

I Monica Golabiewski Lannbys bok Pengar i folkmun från år 2000 finns fler uttryck förklarade. På Myntkabinettets hemsida finns mer information om denna bok tillsammans med ytterligare exempel.